Du kan om du vill, du vill så du kan!

Alla inlägg under juli 2011

CSN - I hate u!

Av Agnes - 20 juli 2011 14:46

ÅÅÅhhhhH! Jävla bakslag!! Ringde CSN idag för att följa hur det går med min ansökan om studiemedel. Fick reda på att jag förmodligen kommer få bo i kloakerna o äta sopor mina sista 2 år i Polen :( Har ju läst 2 år på sjuksköterskeprogrammet här i Sverige o då bara tagit bidrag så trodde inte att det inverkade på mina möjligheter till att få studielån, men det gjorde det visst! FÖRBANNAT! =( Kommer bara kunna få för cirka 4 år, och utbildningen är på 6 år.

Men jag ska minsann klara det här ändå! Med lite besparingar osv.

...försöker söka efter stipendier också, men verkar visst inte vara ngn som vill slunga ut lite zloty till en blivande polack.

Förutom att fixa med studiemedel från CSN så är det en hel del annat att stå i:

leta efter lägenhet
beställa böcker
boka flygresa till Polen
se över vad jag bör ha med mig ner
ta reda på hur det fungerar med telefonabonnemang/internet i Bialystok
Plugga lite (ffa kemi), så att man är förberedd
ta studieuppehåll från mina sjuksköterskestudier
reda ut med min sambo hur vi ska göra med vårat förhållande
Betala en hel del avgifter, bl.a terminavgiften på 9500 euro.
Boka möte med min bank för att gå igenom framtida ekonomin m.m

...och däremellan ska man hinna träna, spela fotbollsmatcher, ta hand om huset, hunden, katten och kattungarna. Dessutom jobbar jag heltid som undersköterska på ett äldreboende nu under sommaren, HUA! Kanske inte så konstigt att jag känner en viss stress och börjat få svårt att sova.

Börjar närma sig nu - skolan börjar den 5 september!

Nästa inlägg tänkte jag skriva lite om skolan jag blivit antagen till och den polska staden jag ska flytta till, det jag har läst mig till då vill säga eftersom jag själv inte varit där än.

Medical University of Bialystok

Dela · Kommentera

Att följa en dröm

Kommentera

Av Agnes - 20 juli 2011 08:32

11 år var jag, när jag bestämde mig för att jag skulle bli läkare när jag blev stor. 14 år var jag när jag bestämde mig för att aldrig bli kvar i hålan jag är uppvuxen i. Jag skulle ut o resa så fort jag bara tagit studenten och under mina tonårsuppror gjorde jag klart för mina föräldrar att jag minsann skulle flytta långt ifrån Sverige så fort det var möjligt. Men saker och ting förändras. Under 3:an i gymnasiet träffade jag en kille. Eller en 8 år äldre man rättare sagt, Daniel. ...nästan 3 år senare sitter jag här, kvar i lilla Åseda. Som snart 21-åring är jag sambo i 2-våningsvilla, har bil, katt, hund och husvagn. Och är fortfarande underbart förälskad i Daniel. Jag har läst 2 av 3 år på sjuksköterskeprogrammet på ett universitet i närmaste staden.

Betygen från gymnasiet var bra, riktigt bra faktiskt. Men inte tillräckligt bra för att komma in på läkarprogrammet i Sverige. Inte högskoleprovsresultaten heller. Så jag gav upp där ett tag. Körde helhjärtat på plan B, att bli barnmorska och leva mitt liv tillsammans med Daniel.

Men min läkardröm har bara växt sig starkare. Ju mer jag läst till sjuksköterska och varit ute på praktik ju mer vet jag att det verkligen är just läkare jag vill bli. Och sjuksköterska är ett sådant yrke som jag tror att man verkligen inte ska ha om det inte är det man verkligen vill göra.

Så jag pratade ut med min pojkvän om mina känslor och sa att jag ville känna att jag försökt allt när det gällde min läkardröm. Jag talade om att jag ville skicka en ansökan, till ett universitet i Polen. Gick det så gick det. Och gick det inte så skulle jag kanske lättare kunna lämna drömmen bakom mig. Men det gick, jag kom in!

Så där står jag nu. Antagen till 6-åriga läkarprogrammet i Bialystok i Polen.

Många känslostormar just nu kan jag lova!